Nu kommer ett inlägg som ni inte vehöver läsa. Det är bara från hjärtat. Jag är halv, halv. Det är något som saknas. Jag vet inte vad. Något är det, som får mitt liv upp och ner. Jag tänker mycket, på livet och sånt, men jag kommer aldrig fram till något. Och vet ni varför? Man får ta livet som det kommer. Jag tycker, tänker och tror alldeles för mycket. Men nu har jag bestämt mig. Jag måste följa mina egna drömmar, gå min egna väg oavsett vart den leder. Jag är tolv ynka år och måste testa saker. Testa mina gränser. på mitt sätt.